5 april 2010
Här behövs det ingen kommentar. Bilden får tala.



4 sommarklädda norrlandsbrudar är på konferens i storstan. (Om 3 månader är vi där igen :-)

Och skulle Zlatan få för sig att knacka på dörren och vilja köpa vårt hus,


15 juni 2010
Om 75 dagar 07 timmar 52 minuter 58 sekunder 03 tiondelar kommer det att vara rena semestern att åka till jobbet.
Ja, jag vet inte om jag kallar det semester att åka buss till och från jobbet i 180 minuter per dag 50% av resorna då tåget är inställt. Är det inte trasigt pga av påkörda älgar, är det fel på signalsystemet, så är det växelfel, så ska chaufförerna ha vila.
16 juni 2010
Så var golven dammsugade och skurade, hyllorna dammtorkade, sängkläderna bytta, fönstren putsade, badrumet skinande blankt, tvätten vikt och frysen fylld med sommarpajer... i min dröm.
För att man bygger hus, försvinner inte automatisk alla vardagssysslor (även fast man skulle vilja). Tiden räcker inte enkelt till. Så jag måste prioritera, för att orka. Så det blev fram med gräsklipparen, så jag kan ha picnic i helgen under mitt favorit träd. Detta träd är K-märkt. Mitt jordgubbsland, min rabarberodling, mitt körsbärsträd, mitt äppelträd och mina sagoekar (läs rönnar), har alla fallit offer för motordrivna maskiner. Men tallar och brända granar står kvar. Sambon tycker man kan plantera nytt, men det tycker inte jag. Vissa saker tar år och dar att växa till sig. Och det här med plantering, är jag nog inte så duktig på.
"Fäll inte ett träd, som skänker dig skugga."
23 juni 2010
Varje frusen tå, varje penseldrag, varje isoleringsbit, varje spikpistolskott, varje eluttagsspikning, varje beslut, varje besök på byggvaruhusen, varje buren bräda, varje diskussion, varje gnäll, varje hammarslag, gör det mödan värd. För jag tror jag har hamnat i paradiset.
29 juni 2010
Just nu...
...upplever jag den bästa tiden på hela året. Tänk om man kunde stoppa tiden. Jag försöker njuta varje sekund...
12 juli 2010
Sommar i P1
12 juli 2010
Jag har 1 veckas sommarsemester kvar.
Och jag har kommit fram till att sommar är det bästa jag vet.
Men om det största guldet berättar jag om en annan gång.
...vågar man gissa? ;)